tag:blogger.com,1999:blog-1681684661672779079.post5653027793849485900..comments2023-03-24T08:40:41.982-07:00Comments on Gunillas blogg: Jag ska gå på Möt dig själv-kurs!Gunilla Mhttp://www.blogger.com/profile/15970724931926768215noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-1681684661672779079.post-60706126223239780022010-07-30T14:42:32.589-07:002010-07-30T14:42:32.589-07:00Hej Mia!
Vilken bra liknelse med ryggsäcken! Prec...Hej Mia!<br /><br />Vilken bra liknelse med ryggsäcken! Precis så är det! Ja, KBT har börjat komma mer och mer, det verkar vara en mycket bra terapiform! <br /><br />Ja, det är bättre (mänskligare) med terapi än lyckopiller, men att dela ut piller är väl mycket billigare för staten förstås...<br /><br />Om ensamhet: Jag har ju inte levt helt ensam, jag har ju haft min älskade Teista som mitt sällskap och stöd. Nu när "terapeuten Teista" är borta så dyker behovet upp igen av någon slags terapi för att "ta bort några fler stenar ur ryggsäcken". Och även jag vill "hitta någon", men inte ta någon som känns bara "halvrätt" bara för att ensamheten skulle vara för tung. Nej, då är det ju bättre att man jobbar på att bära sina egna bördor och lätta på dem, tills Den Rätte dyker upp...<br /><br />Skulle vara jättekul om någon mer vågar skriva något om "terapi och sån't"... Det här är inte bara en hundblogg...Gunilla Mhttps://www.blogger.com/profile/15970724931926768215noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1681684661672779079.post-9352741678595928902010-07-29T03:40:35.082-07:002010-07-29T03:40:35.082-07:00Låter som en väldigt intressant kurs.
Jag har själ...Låter som en väldigt intressant kurs.<br />Jag har själv gått i terapi KBT, och rett ut många saker som fanns inom mig sen barndomen.<br />Det är inte gratis eller enkelt, utan tvärtom ganska dyrt och väldigt känslomässigt omtumlande att gå i terapi. Men det gör att man lär känna sig själv och bli medveten om sina val i livet.<br />De som känner mig tycker att jag blev som en annan människa efteråt. Själv tycker jag nog att jag är som vanligt, förutom att jag ibland kan stanna upp o fundera på varför jag känner si eller så. Förut körde jag bara järnet med det som var kul, jobbiga saker tryckte jag bara undan. Det funkade bra i nästan 30 år, men till slut blev det för många stenar i ryggsäcken. Man kan säga att terapin var som att ta upp dem o granska dem och kasta de de allra flesta. Numera har jag en mkt lättare ryggsäck - om än inte tom. Men jag går igenom innehållet då och då och slänger det om inte behövs ;-)<br /><br />Jag tror att de flesta skulle må så mkt bättre om de gick i nån terapi o lärde känna sig själva.<br />Folk är oftast så rädda för ensamheten för då kommer man i för nära kontakt med sig själv, och med det som kanske känns jobbigt.<br /><br />Men den hjälp som erbjuds är väl oftast lyckopiller nu, det kan iof vara bra under en period tillsammans med terapi tror jag.<br />Men jag känner de som ätit sina piller i 6 år och inte vågar sluta...Miahttp://staffinfo.senoreply@blogger.com