Läsarfråga om rädsla för folk

.
Dags för en ny läsarfråga!  Marie har läst mitt inlägg "Träna bort utfall, nivå 1" och skriver: 
"Jag har en Chinese Crested dog, nu 9 mån som är osäker på nya människor, både ute och som kommer hem till oss."


"När man lär känna honom är han en glad och mysig hund, som gärna blir kliad under hakan.

Men vi har detta problem som du tar upp på våra promenader, MEN med människor. Han har svansen nere, kollar bakåt, åt sidan, framåt HELA tiden. Slappnar inte av ett dugg.

Det jag gör är att gå ner på stan, bara går, ibland sätter vi oss på en bänk och bara tittar på folk. Kommer någon fram så kan han ibland morra, men vill samtidigt gå fram och nosa. Råkar dom då röra på sig backar han tillbaka fortare än blixten.

Han har nu varit så här i 4 mån och visst det har blivit liiiite bättre, men jag vill gärna veta om jag gör rätt eller få mer tips.

Står jag och pratar med någon vän ett tag och dom inte bryr sig, så kan han då faktiskt lägga sig ner och vänta tills vi ska gå.

Jag ställer även ut honom,domaren är han ju reserverad för på bordet, men när vi springer i ringen är svansen uppe och han ser så stolt ut.

Ett ganska långt inlägg =)

Marie"

Gunillas svar:

Hej Marie!

Det är väldigt bra som du har gjort, att träna och sedan utvärdera - har det gått framåt eller inte? Och om det inte har gått framåt så söker du mer hjälp, hos hundkunnigt folk. Helt rätt! När man väl har hittat rätt sätt att träna (vilket är det svåra) och börjar träna på det sättet, så går det nämligen alltid framåt, fort eller åtminstone ganska fort. Vid alla problem finns det ett eller flera "rätt sätt", då träningen går fort framåt.

Främlingar har ignorerat honom, bra! Det är alltid ett bra sätt att börja på. Du måste också bli hårdare i att de inte får komma mot din hund och skrämma den. Sitt därför inte ner någonstans där okända kan komma fram till er! Träna bara med vänner som du känner väl och som gör som du berättar att man ska göra!
För nästa steg är nämligen att främlingen ge hunden någon fördel med sin närvaro, få ett värde, bli en resurs. En hund som av rädsla inte törs ta en läcker godbit av en främling kommer alltid vara för rädd för att må bra.

Nu har jag skrivit en stegvis träningsplan till dig och andra med liknande problem!

Träna bara med goda vänner som är förberedda, och var alltid hemma i din bostad!  Utsätt honom inte för andra människor. Många har ingen som helst naturlig känsla för hur man ska bete sig mot hundar. Håll honom borta från alla sådana människor (de är tyvärr i majoritet...)

Steg 1: Främlingen sitter i en soffa eller står upp och ignorerar ihärdigt och konsekvent hunden, och pratar t ex med hundens ägare i stället i ett vänligt samtal. Främlingen får inte låtsas om hundens närvaro, reagera på hunden, på något sätt. Hunden ska ges så mycket tid att den till slut vågar gå fram och nosa. Främlingen ska inte röra sig heller... och främlingen ska arbeta med sin egen avslappning, andas lugnt osv.

Steg 2: Främlingen "råkar" släppa lite godis på marken/golvet, en bit i taget med jämna mellanrum - fortfarande utan att titta på hunden med en enda blick eller röra någon kroppsdel mot hunden! I början ska godbitarna hamna en bit ifrån, sedan allt närmare där främlingen befinner sig. Då får man hunden att komma allt närmare...

Steg 3: När hunden börjar titta upp mot främlingen och fråga "Kan du släppa en till?", då kan främlingen börja titta tillbaka och mjukt berömma "Duktig hund" - och släppa ner en godis till. Man lär hunden att ögonkontakt kan användas för att få främlingen att ge ifrån sig mera godis! Hunden får en känsla av kontroll! Det är också mer naturligt för en hund att få godis efter en prestation jämfört med "gratis".

Steg 4: När hunden själv börjar ta fysisk kontakt med främlingen, t ex vill nå handen som har godiset, så kan främlingen börja erbjuda hunden att gå fram och ta godiset ur handen. Man ska inte sträcka handen mot hunden, utan bara sänka ner den lodrätt.

Steg 5: Börja träna beröring:  Man håller ner sina båda händer nära varandra  (nästan som om man hade handbojor). I ena näven har man många godbitar som hunden får böka efter och få fram ur näven en i taget. Den andra handens fingrar stryker hunden på halsen. Man får inte stryka en osäker hund över pannan eller nacken, bara underifrån.

Steg 6 kan vara att främlingen börjar leka med hunden med hundens favoritleksak. Eller att hunden lockas att hoppa upp i främlingens knä. Eller att man börjar klia hunden på något skönt ställe.


Lycka till Marie och berätta gärna hur det går!
.