Läsarfråga om amstaff/pitbulltik

.

Hej! Gillar många utav dina inlägg och känner mig sugen att träna min hund ju mer jag läser! Jag har ett problem med min amstaff/pitbull tik på 5 år. När hon var 2 år gammal hände en sak, min sambo gick bort jag hade inte längre tiden hon behövde och lämnade henne hos en nära bekant i nästan 3 år, nu efter en incident hos människan som haft henne bestämde jag för 3 veckor sedan att jag skulle ta tillbaka henne då hon inte skall ha med djur att göra. Polisen hade hittat min stackars tik fastbunden utomhus i en släpkärra.

Jag har nu haft henne i ca 3 veckor och hon gör utfall mot både hundar, människor, cyklar osv. (Värt att nämna är att det är inte alla, men många) Hon är också otroligt vaktig när folk/hundar går utanför tomtgränsen ovh skäller och försöker rusa fram. Ett skall eller 2 kan vara helt okej för att markera, men att hon låter helt rabiat och gör utfall är inte okej, folk blir ju rädda.

T.ex att det kommer 10st barn på sina cyklar, så väljer hon kanske att göra utfall mot nr 8. Sedan kan man gå en promenad och möta massa människor en dag utan minsta reaktion, å andra dagen går hon mot allt. Vill även tillägga att hon är skendräktig, så jag är medveten om att det kan bero på detta.

Under tiden jag hade henne som valp var hon ofta å träffade mina föräldrars hundar samt min systers schäfer. Inga problem någonsin vare sig kön eller ras. Men nu drar hon sig undan eller gör utfall mot varenda hund, vilket känns så fruktansvärt tråkigt att inte kunna låta henne leka och springa fritt med andra hundar hon alltid gjort innan.

Kan hundar förändras bara sådär från att älska andra hundar till att hata det? Om det nu inte skulle vara på grund av skendräktigheten skulle jag vara otroligt tacksam till tips på hur man tränar bort detta beteende!

Är munkorg ett bra alternativ i början? Är bästa sättet att släppa henne lös med andra hundar eller är det bättre att börja med koppel? Kan man "tvinga" in henne i en gård med andra hundar å låta henne vara där tills hon lugnar sig eller skall man ta möten med en hund i taget? Hon har ännu inte bitit någon men är rädd att hon förr eller senare gör det.

Hon är så underbar och go inomhus och mot alla hon är bekant med, vill så gärna ha tillbaka min Goa tjej som älskar alla igen och tacksam för alla tips.

/Sandra


Gunilla svarar: 

Hej Sandra!
Skendräktigheten kanske kan spela in. Det låter som om hon ligger högt i stress. Det kan komma från hennes förra hem och det kan också förstås ha att göra med bytet av ägare och miljö.
Eftersom hon tydligen var ganska väl socialiserad tidigare så kommer hon säkert att hitta tillbaka till det igen. Troligen är hennes problem helt enkelt kronisk STRESS.

Det första du ska göra är nog att ha en rejäl dos tålamod och ta bort allt i hennes miljö som framkallar stress. Tillåt henne heller inte att ha att göra med något som kan framkalla stress.

Stressen i kroppen behöver minska och det kan ta lång tid.
För en stressad människa som äntligen ska gå på semester så kan det ta en vecka minst innan hen kan börja njuta av semestern.
För utbrända kan det ta minst ett år att komma tillbaka.
Ge henne några månader i alla fall.

Låt henne inte hälsa på någon. Hon får bara titta på avstånd, men inte hälsa. Det kommer göra att hon slappnar av, dvs när du tar ansvaret för möten. Utsätt henne inte för några andra hundar eller för den delen människor som vill klappa.

Låt henne inte vara på tomten annat än under övervakning och kanske kopplad/i lina.

Låt henne inte dra i kopplet på promenaden. Gör så att du håller kopplet LÅNGT under promenaden, men stanna så fort hon går före dig och är på väg att börja dra. Stanna omedelbart och bara vänta tyst tills hon själv slakar kopplet och går några steg mot dig. Detta ska hon komma på själv. Då går du igen, som belöning. Om du med stort tålamod upprepar detta hela tiden på varje promenad så kan det bli stor skillnad bara på en vecka.

Stanna om hon vill nosa på saker under promenaden. Ge henne all tid hon behöver. Låt henne hitta "tjuren Ferdinand" inom sig ;)

Gör trevliga godisövningar inomhus som kräver fokusering och koncentration.

Låt henne sova så mycket hon vill.

Om hon tycks ha behov av att "tokrusa av sig energi" ibland så åk till något stort fält och låt henne göra det. Men kanske bara några gånger i veckan. Värsta ungdomen är ju förbi också, så hon behöver väl inte så mycket tokrusningar...?

När hon gör fel/dåliga saker, tänk först och främst: Finns det en belöning för henne i det hon gör? Hur kan jag i så fall ta bort belöningen?

Hon får göra saker hon gillar, men hon måste göra dem lugnt, annars får hon inte göra dem.
Rusar hon ut före dig genom ytterdörren, så tar du in henne igen och gör lugnt om.
Hon får inte hälsa på folk när de kommer, ta undan henne när hon är ivrig och be alla att ignorera henne ända tills hon är så lugn att hon är på väg att lägga sig...

Ja, det finns massor av olika tips mot stress, jag har bara nämnt några här.

Men låt henne vara i ett lugnt sinnestillstånd nästan 24/7.

Då kommer hon nog att kunna bli sitt gamla jag igen.

Om du märker framsteg efter två månaders "stressfritt" liv, men inte är i mål, så ge henne två månader till!

Så slänger jag in en brasklapp: Allt det här är bara gissningar från min sida. Det är inte säkert att det stämmer på din hund.

För mer personliga råd, kontakta en hundpsykolog. Och i det här fallet ska du absolut börja med någon som har både praktisk erfarenhet och så inte minst en god teoretisk utbildning på hundproblem. Ingen självlärd person. Börja där och se vad det ger. Det är inte säkert att hundpsykologen är bäst på att få henne att bli en lydig hund, men det är ju inte heller hennes problem i det här läget.

Lycka till! Och jag hoppas att du berättar hur det går!
.