måndag 29 juni 2015

Jules, Matisse, Chase och Skippy vann Britain's Got Talent 2015!





Många hundar har uppträtt på Britain's Got Talent!

Jag minns särskilt Kate and Gin och Asleigh och Pudsey som vann hela showen 2012.

Nu har ännu en hund vunnit - eller rättare sagt TRE hundar och deras ägare Jules.

Gå till Youtube, sök på "BGT" och "Jules and Matisse" så hittar du lätt deras audition, semifinal och final. Hundarna är duktiga och man blir helt varm om hjärtat!
Deras ägare har gjort tre olika historier, riktade mot barn egentligen - Hundfångaren, Leksakstillverkaren och Korvtjuven. Jättekul!

Vad gör det att det i finalen är hunden Chase och inte hunden Matisse som går på lina?

Jag älskar BGT! Jag älskar att Simon Cowell och engelsmännen generellt älskar hundar!

(PS Titta däremot inte på Marc and Wendy - bläh! Bara fake!)
.

söndag 3 maj 2015

Rökare och snusare skräpar ner sig själva och omgivningen

.
Bildresultat för fimpar

Jag är en sådan som gillar att plocka skräp. Eller så är det ett inre tvång, jag vet inte. Men jag plockar skräp varje dag - i mitt bostadsområde och i naturen.


Och det skräp jag plockar allra mest av, det är fimpar, cigarettpaket, snusdosor (jag plockar upp små snuspåsar också ibland, vilket jag dock kan hålla med om är att gå till överdrift).

Jag läste en undersökning härom dagen (i Dagens Nyheter tror jag) om att skräp på gatorna främst består just av fimpar med mera. Vilket stämmer helt med min erfarenhet.


Det är främst rökare och snusare som skräpar ner. Men ölburkar, läskburkar och diverse flaskor förekommer också.
Mönstret är tydligt: De som inte bryr sig om sin kropp och hälsa, de bryr sig heller inte om sin omgivning eller naturen.
Det ligger inga ekologiska mjölkpaket i naturen direkt. 
Några av nedskräparna kan också vara ungdomar. De är helt enkelt för unga och upptagna av annat i sina liv för att bry sig om skräp. Det får man kanske förstå??


Min enda lösning på detta problem är att vi alla hjälps åt att hålla efter.

Jag skulle önska att alla vi som inte skräpar ner dessutom kunde plocka upp lite skräp ibland. Fast det inte är vi som har lagt dit det! Enligt modellen "nolltolerans mot förslumning". Tillåts trasiga fönsterrutor, trasiga allt-möjligt, hundbajs, klotter, nedskräpning - ja, då blir området snabbt förslummat. För det syns ju att ingen bryr sig!

Man kan vagt tycka att "någon annan" ska sköta städningen. Men vem då? Kommunen? Någon som hyrs in av bostadsrättsföreningen? Det blir dyrt. Kostnaden hamnar på skattsedeln eller på avgiften till bostadsrättsföreningen. 

Vi hundägare skulle kunna föregå med gott exempel och börja i liten skala.
När vi ändå ska plocka upp hundens bajs och då ser något skräp intill - varför inte låta det åka med i påsen?

Dessutom hoppas jag att alla förskolor och skolor varje vår har någon städdag där de går ut i naturen i sitt närområde och letar skräp.

Då kan vi hålla Sverige rent till låg kostnad och liten ansträngning.
.

Läsarfråga om ung jaktgolden

 Jaktgolden, men inte hunden i texten. 
Foto Tina Steinbach.

Hej Gunilla,

Mycket bra tips på bloggen samt intressant innehåll på dina kurser.

Jag har en jakt golden retreiver på 1,5år nu som jag skulle behöva hjälp med. Hemma brukar inte vara ngt problem, han är utan koppel på tomten - utan staket, kommer till mig om jag ropar, lekar utan problem,  tidigare jagade han fåglar men nu lyssnar han till "nej" osv. Han är extrem social.

Problemet är på promenader: han drar jättemycket.
Om jag ändrar inriktning följer han med, om jag stannar kommer han tillbaka till mig men brukar inte titta på mig samt så fort jag rör på mig drar han igen.  
När vi träffar andra hundar (vilket vi brukar göra ganska tät) blir han spänd, om tikar blir han jätte upphetsad och vill absolut hälsa på dem. Om jag säger nej skäller han desperat och drar mot de medan om vi träffar killar börjar han morra och skälla också. 
Han verkar inte särskild intresserad av godis eller leksaker, är i princip icke kontaktbar då. 
Han leker fint med andra kompisar fast efter ett tag visa tikar upplever honom som lite för intensiv. Tacksam på ngr tips och råd! Vi har varit tidigare på valpkurs x flera fast promenad-problemet är kvar.

Med vänliga hälsningar

A

Gunillas svar:


Hej A!
Om du kan komma till mig i Upplands Väsby så är ju det bäst förstås, men jag ska försöka ge några tips ändå.  /Redigerat/


1) Alla blickar ger beröm och belöning!

Varenda gång som han - helst på eget initiativ - tittar på dig så ska han omedelbart få en belöning.
(Denna regel är viktigast att följa när ni är utomhus)
Det kan gärna vara godis!

Eller att du och han leker en stund. Gör honom gärna tänd på någon leksak och ha med den ut på promenaderna.

Du kan också ge honom en stunds frihet som belöning, men de flesta gångerna ska belöningen vara något som är hos dig.

Beröm direkt när han tittar (eller klicka med en klicker). Då förstår han lättare att det är just hans blickkontakt som gör att han får belöning.

Det är också mycket bra om du under 1-2 veckor kan ge honom bara hälften av hans mat i matskål. Den andra hälften tar du med dig ut på era promenader. Enkelt om du ger honom torrfoder, men det går med våtfoder också. Blanda in extra godbitar som köttbullar eller grillad kyckling.
Ifall du eventuellt har låtit hans mat eller leksaker vara framme, så bör du genast sluta med det.


2) Han kommer ALDRIG framåt genom att dra i kopplet.

Så fort han drar i kopplet så stannar du och står stilla ända tills han inte drar längre.
Han ska gå lugnt och sansat ända från början. Han kan hålla sig, behöver inte rusa ut för att kissa!
Du behöver börja redan när du ska gå ut genom dörren med honom!
De första gångerna kommer ni kanske knappt någonstans, men det kommer snabbt bli bättre!

Som regel brukar jag rekommendera att man rastar sin hund i långt koppel, och hunden får gå var den vill, men alltså max 1,8 meter ifrån föraren.
MEN vissa raser har lättare för att gå vid sidan, jaktgolden är en sådan ras.
Det finns en viss chans att han går bättre om du försöker få honom att gå vid din sida och inte låter honom gå framför dig. Testa det. Ge honom en liten godbit 20-30 gånger per promenad när han går vid din sida.
Men man kan dock inte begära att hunden ska gå vid sidan en hel promenad, så varva med att ge honom mera frihet. Han bör också få springa av sig sin energi minst en gång per dag, även utanför tomten.

Dessutom bör du gärna införa regeln att ingen kär person hälsar på honom om han hoppar. Det ska inte löna sig att vara översocial. Det gäller för folk att försöka strunta i hunden så mycket man kan, så länge han är upphetsad. Inte ens se på honom. Om han spontant vill hämta en leksak att visa upp för besökare så kan ni uppmuntra det.

3) Lär honom att hålla reda på dig och själv komma ifatt.

En ledarskapsövning. Du visar vem som ska följa vem. 
På alla ställen där du kan släppa honom så kan du "rymma" från honom. 
Du ska lugnt, men i rask och bestämd takt, gå iväg åt rakt motsatt håll.
Gå iväg ända tills han kommer springande efter.
Det gäller att ha is i magen - och en bra belöning i handen (köttbulle eller leksak).
Känner du dig osäker av att ha honom helt lös, så sätt sele och lång lina på honom.
Han kommer säkert att springa förbi dig de första gångerna. Det är bra, det är normalt.
När det händer så vänder du genast och går åt motsatt håll igen!
Vänd gärna om redan innan han har hunnit "blåsa förbi dig".
Upprepa vändningarna så länge det behövs. Du kommer märka att han kommer närmare och närmare och snart är han vid din sida! Då belönar du omedelbart med något.


4) Undvik kommandon om han ändå inte är mottaglig.  

Det kan vara bättre att vara tyst om han ändå är "blockerad". En allmän regel är att ljud riskerar att öka hundens stress eller aktivitetsnivå. Kommandon passar bäst att ge när hunden är hyfsat lugn och beredd att lyssna. Annars kan de tvärtom rentav öka hundens stress.

5) Dra inte själv i kopplet när ni möter en annan hund.

Ofta drar man hunden till sig utan att man är medveten om det. Be någon titta på dig så att du inte gör det. Ofta är det den detaljen som gör att hunden blir extra uppvarvad. Bättre i så fall att bara bli en stolpe och hålla i hunden. Varken ge efter på kopplet eller dra i hunden. 
MEN stanna inte mitt i vägen för den som ni möter, du måste gå undan först. 
Är du för nära så måste du först flytta på dig, även om det innebär att du drar i kopplet.
Om du är tidigt ute så kan du locka undan honom med köttbulle mot hans nos innan han blir blockerad. 

6) Aktiveringstips.

Förutom det jag har nämnt, såsom rymningsleken, kamplek och att träna "fot" med godis så kan du gömma hans favoritleksak i högt gräs eller liknande. Vänta på hans ögonkontakt innan han får börja leta. Beröm när han hittar den, och beröm extra mycket om han tar upp den i munnen. Backa baklänges så kanske han också apporterar saken till dig.

7) Ny kurs?

Jag tycker också att du ska hitta någon ny allmänlydnadskurs, hos någon ny utbildare. 
Kanske det går bättre nu. Retrievers tar tid på sig att "mogna".


Det är tyvärr inte säkert att dessa tips är de mest perfekta för just er, men det kommer i alla fall inte bli sämre om du försöker följa dem!
Lycka till!

Gunilla

fredag 27 mars 2015

Var är korna som gör din mjölk i sommar?

.
 

Köper du ej ekologisk mjölk så har dina kor kanske det så här redan i dag. 


Jag läser på DN Debatt den 26 mars: "Avreglera - eller låt den svenska mjölken försvinna".

Ett citat: "I dag måste alla kor som inte mjölkar hållas på bete sommartid. Ett beteskrav sommartid låter naturligt när vi tänker på en gård med ett dussin djur i solsken och gröna hagar. Så ser dock inte dagens eller framtidens lantbruk ut, med ofta hundratals djur. "

Astrid Lindgren, tur att du slapp uppleva detta. Bregottreklamen ljuger! Lagen kräver att svenska går på bete endast om de inte mjölkar (dvs har en paus i mjölkproduktionen på två månader inför nästa kalvning).


Den 27 mars läser jag i DN sidan 12: "Konkurrensen hårdnar för svenska mjölkbönder".

Ett citat: "Vi tycker att fokus i stället ska ligga på hur korna har det alla dagar om året. I dag går till exempel många kor i lösdrift inomhus och där har de det bra."

Jag har själv mjölkat många kor - på konventionella gårdar med uppbundna djur, på en ekologisk gård på Ekerö och på en lösdriftsgård här i Upplands Väsby. Jag har sett alla system.

Det mest djurvänliga systemet tycker jag är den ekologiska driften. Därför köper jag endast ekologisk mjölk. Jag köper dessutom endast ekologisk fil, yoghurt och grädde. Oftast köper jag också ekologisk ost.
Eftersom jag dessutom är känslig för laktos så köper jag ännu dyrare mjölk, alltså ekologisk laktosfri. Men det gör mig ingenting. Jag vill inte stödja system där mjölkkorna är inomhus året runt!

Och om LRF får som de vill, ska inte ens ungdjuren och sinkorna få gå ut längre.

De flesta svenska kor och kalvar kan snart helt lagligt behöva leva instängda i stora mjölkfabriker och kommer aldrig få äta färskt gräs eller ens få sol i pälsen.
Varför ska folk då köpa vanlig svensk mjölk i stället för t ex tysk eller dansk?
 



För mig finns bara ett sätt att konsumera mjölkprodukter med gott samvete: 

Köp svenskt och köp ekologiskt!


Bara då kan du vara säker på att "dina" kor har det så här på sommaren!

.

torsdag 19 mars 2015

Min livslånga dröm om ett torp



Detta torp är tyvärr inte mitt.

Ända sedan jag var liten har jag velat äga ett torp och bo där, men ännu har det tyvärr inte blivit av. Jag har haft torp som tjänstebostad, men inte haft något eget.

Ibland sitter jag vid datorn i timmar och titta på torp på Hemnet och andra ställen, bara för att inse att jag inte har råd med de torp jag vill ha - fast jag har en bostadsrätt som har stigit mycket i värde.
Jag kan känna mig nästan sjuk av frustration. Varför finns det så få torp runt Mälardalen och varför måste de vara så dyra?

Jag är visserligen ganska kräsen. Det får t ex inte vara för moderniserat inuti, vilket det tyvärr ofta är. 
Och utsidan måste ha det klassiska torpets utseende.

Det måste finnas el, indraget vatten samt möjlighet att elda med ved. 

Det ska finnas en stor tomt, som består av mest trädgård men även lite skog och träd. 

Det ska ligga i en ganska behaglig klimatzon (max zon 3) och inte ligga mer än några timmars bilfärd från Upplands Väsby.

Det ska finnas en eller flera större städer i närheten, så att jag får kunder som behöver hjälp med träning eller passning för sina hundar.

Suck - när jag blir pensionär kanske...?

PS Sommarställe har jag (och mina syskon) redan, på Karön utanför Ronneby.  Underbart på alla sätt - utom att det inte är ett torp där man kan bo permanent. 

Men denna kåk är min och mina syskons -
kan utnyttjas två månader om året...

tisdag 17 mars 2015

Bloggen vaknar


Våren är här, för jag har sett den första tussilagon!

Jag ber om ursäkt att bloggen har legat i träda så länge. Jag ska verkligen försöka ta tag i den nu och publicera nya inlägg oftare.

Under hösten körde jag hårt med kurser - sex kurser på en helg blev det ofta på slutet. Och så hunddagis och hundpensionat i veckorna. Det var för mycket! Jag slarvade med sömnen, slarvade med maten, gick upp minst 5 kilo, så låren var tjockare än någonsin.
Jag fick magproblem, blev glömsk, trött, mer värk...
Och man blir inte yngre heller, som det heter. 
Nu försöker jag köra LCHF och morgongympa med motionscykel, armhävningar med mera.
Och jag har börjat bli lite smalare igen, och piggare. Jag vill ner till 58 kg igen, få se om det går.
Men suck, för varje år behöver jag tänka lite mer på att "ta hand om mig".

Helt nytt är att jag flera kvällar har slumrat någon timme runt 19-20-tiden. Då brukar jag nämligen känna mig väldigt trött, vilket jag har löst tidigare genom att äta sötsaker eller sitta vid datorn och leta efter roliga saker. Nu sover jag i stället någon timme. Jag har bara mig själv att tänka på, så det känns lyxigt att kunna lägga sig när jag vill. Men sedan är jag uppe några timmar till, kanske ser på TV, och sedan släcker runt 22.30-23.30. Den där extra timmen gör verkligen gott. Sömnen är så viktig! Det känns som om mycket reparation pågår i kroppen då, och det verkar räcka att man ligger stilla och vilar, man behöver inte ens sova.


En annan anledning till att jag har varit "låg" är att vintern alltid är min värsta årstid. Det beror mest på mörkret, även om jag inte gillar kylan heller. Jag äter mycket D-vitamin, annars skulle jag klara mig ännu sämre. Men det verkar inte räcka ändå. Det är något i ljuset som jag behöver för att må bra, men inte får på vintern.
Jag kanske borde åka på solsemester nästa vinter. Men mitt jobb är ju att stanna hemma och passa andras hundar när de åker på solsemester! Kruxet är också att hitta hundvakt till mina egna hundar.
Vi får se...

Men ny hemsida är uppe, kurserna är igång, hunddagiset och hundpensionatet rullar på. Jag mår rätt så bra, naturen vaknar... Livet är gott!
.

Läsarfråga om attackerande jack russell


Hej Gunilla!

Mina grannar har två stycken Jack Russel hundar där den ena är hur lugn som helst och den andra skäller hela tiden så fort den ser någon. Man kan höra varje gång de går på promenad med dem då den ena skäller hela tiden. Grannarna har förklarat att den är rädd och osäker men att vi inte ska känna oss oroliga. 
För några månader sedan så skulle sambon och jag gå ut från hissen och då var grannarna där med hundarna och väntade på hissen. Den "aggressiva" hunden gjorde utfall mot min sambo men hindrades av ägaren med hjälp av kopplet. Han drog hårt i den och skrek Nej till den. 

Nu i lördags kväll stod min sambo och jag och väntade på hissen utanför vår dörr och när hissen började öppna sig så började den ena hunden att skälla. När dörren till hissen hade öppnat sig tillräckligt för att den kunde ta sig igenom så springer den mot mig och hugger tag i mitt knä. Det var ett stadigt grepp som den vägrade släppa när jag försökte dra tillbaka mitt ben. Grannen skrek Nej och sprang fram till hunden som då släppte mitt knä. Grannen la ned hunden på sidan och frågade om det hade gått igenom. Jag hade ont och såg att det hade blivit ett håll på jeansen och in genom huden så att det blödde. Hunden var då fortfarande aggressiv, skällde och försökte ta sig loss. Vi sa att vi skulle gå så han kunde kontrollera hunden, plus att vi var lite rädda och chockade. Jag stod helt stilla utan att röra mig när den började att skälla och till och när den bet mig. Det var då efter att den höll kvar tag om mitt knä som jag rörde mig. Hundarna hade inga koppel heller när detta hände. 

Jag vet inte vad jag ska göra? Mina jeans är trasiga, jag ska till läkaren imorgon för undersökning då det är svullet och ömt plus att läkaren rekommenderar stelkrampsspruta. Vi har besök ibland av min bror som har en dotter på fem år och vänner med små barn och vi är rädda för att den ska bita någon igen, små barn. Ingen av grannarna har kommit över och frågat hur det gick eller så. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vill inte göra en polisanmälan och hamna i bråk med grannarna men samtidigt är jag rädd och har fått en del kostnader till följd av detta. 
Vad ska jag göra? Tacksam för hjälp!
Mvh, Alexander



Hej Alexander! 
Vilken tråkig händelse, och vilket dilemma ni befinner er i!  Det var oansvarigt av grannarna att ha hundarna lösa. Det verkar också som om de inte tar problemet på tillräckligt stort allvar och antagligen inte tränar hunden (annat än genom att dra tillbaka i kopplet och skrika Nej, om man nu kan kalla det för träning).

Men jag tror att ni måste prata med grannarna, ringa upp dem är kanske bäst. Ni kan inleda på ett trevligt sätt och fråga hur de uppfattade händelsen och sedan lyssna. Fråga om inte även de anser att något behöver göras för att förhindra att det händer igen. Förklara att ni ofta får barn på besök. Fråga också om de har hunden försäkrad. Kanske deras försäkringsbolag ersätter skadan på jeansen mm?? Annars kanske er egen hemförsäkring? Jag är inte så insatt i det där.


Om de inte vill vidta några åtgärder, kanske rentav är fientligt inställda, så måste ni faktiskt göra en polisanmälan. Om ni inte har Hells Angels till grannar??  Det brukar inte hända något efter den första polisanmälan ändå. Fallet läggs sannolikt ner direkt. Men om ni polisanmäler så kommer det i alla fall hända något nästa gång hunden biter! Det vore synd om hunden biter ett barn och polisen tror att detta är första gången hunden biter och inte gör något - eller hur? 
Det kan krävas en polisanmälan för att grannarna ska inse allvaret och skärpa sig. Nästa gång något händer så blir det kopplingstvång, kanske munkorgstvång, eventuellt till och med avlivning, om de provar hunden i ett mentaltest och den visar sig vara aggressiv mot alla främmande människor. 

Ni kan dessutom hota med, eller informera om, att ni kommer att spraya på deras hund nästa gång den är nära er och är aggressiv. Jag rekommenderar att ni köper ett eller några ex av en spray som heter Dog Defense Spray. Den är ofarlig men avskräckande. Ni hittar den på nätet. Denna spray blir ert försvar om grannarna vägrar inse hur viktigt det är att de har hundarna kopplade i fortsättningen.

Andra läsare kanske kommer på fler tips, som jag då publicerar på bloggen. 
.



måndag 15 september 2014

Grattis Väsbybor till en historisk seger över en usel vision!

.


.
Detta skrivet med reservation för att valresultatet håller även sedan alla förtidsröster har räknats.

Här finns resultatet efter sammanräkningen av de 22 valdistrikten:

http://www.upplandsvasby.se/2/folkomrostning2014/rostning_med_text.html

Efter att ha jobbat under året med att dela ut flygblad flera gånger, skänka pengar och skriva inlägg mot Väsby Sjöstad så avslutade jag med att dela ut Nej-valsedlar vid min egen vallokal vid Runby skola. Många tog min valsedel, det kändes hoppfullt. Ja-sidan fanns inte representerad alls.

Men jag visste ändå inte vad jag skulle tro. Många av "etablissemanget" har verkat för sjöstaden: Väsby kommun, diverse planerare, Ica Kvantum(!)... Det har historiskt sett hänt ytterst sällan i Sverige att "vanligt folk" har gett etablissemanget bakläxa. Det brukar helt enkelt bli som de styrande vill. Kanske för att vi har en lång tradition i Sverige av att utreda, skicka på remiss och förankra olika förslag innan beslut fattas. Då tenderar folk att tro att de makthavande vet bäst.

Några få gånger har de vid makten så att säga åkt på pumpen. Det närmaste exemplet jag kommer på är folkomröstningen om euron.

Jag visste att Nej-sidan hade medvind i Runby, där jag bor, men hur var det i andra delar av Väsby? Jag kände att det skulle bli ett mycket jämnt val.

Jag satt uppe i natt och följde på kommunens webbplats hur resultaten från allt fler valdistrikt publicerades. När två distrikt hade räknats så hade Nej-sidan 60,8 procent och Ja-sidan 34,4 procent. Fantastiskt! Detta måste ju vara ett ointagligt försprång! Men det angavs inte vilka distrikt. Troligen började de räkna distrikten på den västra sidan. För ju fler distrikt som räknades, desto mer krympte försprånget. Det var totalt 22 distrikt som skulle räknas.

När sex distrikt hade räknats hade Nej-sidan 55,5 % och Ja-sidan 37,8 %.
När nio distrikt hade räknats hade Nej-sidan 51,4 % och Ja-sidan 42,5 %.
När 18 distrikt hade räknats hade Nej-sidan 49,4 % och Ja-sidan 44,1 %.
När 19 distrikt hade räknats hade Nej-sidan 48 % och Ja-sidan 45,5 %.

Då var jag väldigt skakis, kan jag säga! Om trenden fortsatte så skulle Ja-sidan vinna.

Men när 22 distrikt hade räknats så hade Nej-sidan 49,0 % och Ja-sidan 44,5 %. Hurra!

Nu håller jag bara tummarna för att resultatet står sig!

I så fall vill jag tacka alla goda krafter (och närapå Gud själv, om hen finns!) som har kämpat så länge och så envetet mot en "vision" som man aldrig ens borde ha lagt ner tid, kraft och pengar på över huvud taget. Det är skrämmande att så många utbildade samhällsplanerare av olika slag har försökt tvinga fram en så malplacerad stadsdel, med så dåliga förutsättningar.

Jag läste i morse igenom kommunens översiktsplan på 192 sidor över nordvästra Väsby  
http://vasby.thor.iveo.se/fakta/

och känslan jag fick, sida för sida, var att man med alla medel har försökt klämma ner något fyrkantigt genom ett runt hål.

Det är tråkigt att så många i Upplands Väsby har gått på detta.

Men det är fantastiskt och underbart att ännu fler inte har gjort det.

Jag tror att alla inblandade, med lite eftertanke, bör vara mycket tacksamma över att förslaget om Väsby Sjöstad nu förhoppningsvis åker i papperskorgen och stannar där för all framtid.

Återigen grattis Väsbybor - och TACK alla ni som hjälpte till att rädda vår kommun från girighet, önsketänkande, förstörelse och ren och skär dumhet!

Det här är en av de bästa dagarna i mitt liv.
.

fredag 5 september 2014

Väsby sjöstad ger 16.500 bilrörelser per dag



En trevligare vision - bevarad skog för alla Väsbybor att njuta av

Nu får vi folkomrösta här i Upplands Väsby om det ska bli en ny stadsdel vid Kairo eller inte.

Jag som skogs- och naturälskare har valt sida. Självklart blir det nej. Det låter visserligen lite tråkigt att säga nej till nya idéer, men om den nya idén innebär att man förstör, både naturen, miljön och kommunens ekonomi, då måste det bli nej.

Men jag säger JA till bostäder i andra delar av Väsby och bevarad natur och skog.

Så här skriver Nej-sidan på sin hemsida:

"Samtidigt finns idag gott om tomma markytor i Centrala Väsby där det går trögt att få upp någon bebyggelse. Till exempel kvarteret Messingen, stationsområdet, gamla Vilundaskolans tomt, gamla Smedsgärdsskolans tomt och den stora grusgropen i Älvsundadalen. På de platserna kan sammantaget byggas mycket mer än i Väsby sjöstad."

Kommunens propaganda.
Något jag blir lite arg på är när jag går till Väsby kommuns hemsida och läser deras "information" (eller snarare propaganda!) angående visionen om Väsby sjöstad. 

http://www.upplandsvasby.se/2/samhallsutveckling-trafik-och-teknik/samhallsutveckling/fop-nordvastra-vasby.html

Jag tycker att kommunen målar i rosenrött, utesluter all kritik och är väldigt nära att direkt ljuga för sina medborgare.

Ta kommunikationerna som exempel. Kommunen skriver:

"Väsby sjöstad har ett hållbart transportsystem, där resor främst sker till fots, med cykel, kollektivtrafik eller miljöbil. Ett minskat bilberoende bidrar till att göra Väsby Sjöstad till en stadsdel med ett rikt gatuliv. Projektet ska utmana svårigheterna med avståndet till pendeltågstationen i Upplands Väsby med hjälp av unika lösningar för kollektivtrafik."

Jag tänker - till fots? Vem kommer att gå till Väsby station eller Väsby centrum från Kairo? Cykla kommer nog inte så många heller att göra. Ganska jobbigt i regn och snö. Miljöbil - ska kommunen lägga sig i vilka bilar som de boende skaffar sig? Ge subventioner så att de kan köpa miljöbilar? Förstår någon annan vad som menas? Och "unika lösningar för kollektivtrafik", vad betyder det? Tidigare hade man en idé om en förarlös spårväg, men det pratar man inte längre om. Ännu en "vision" som är orealistisk och blir för dyr.
Kollektivtrafik - ja, det är nog bra. Men hur man än vrider och vänder på saken, så vill de allra flesta ha bil. Jag klarade mig visserligen själv länge utan bil. Lastade på hundfoder, stora matkassar... Jag har också fått hem en mikrovågsugn, brädor och ett begagnat matbord på cykeln. Men jag bor i Runby. Hur många kommer att cykla till Kairo med tunga matkassar? Eller kommer att sitta på bussen med veckans matinköp i knät?

Det är nog bara att inse att nästan varje hushåll kommer att skaffa minst en bil. Det behövs helt enkelt därute. Natur finns det förvisso därute, men nästan allt annat kommer att finnas på annat håll. Befolkningsunderlaget räcker nämligen inte till. Det finns dessutom beräkningar av forskare att  Väsby sjöstad skulle orsaka 16.500 bilrörelser per dag.

https://sites.google.com/a/mp.se/nejtillvasbysjostad/skael-roesta-nej/trafikkaos-paa-maelarvaegen


Bara detta ensamt är skäl nog att rösta nej.

Kommunens sida om Väsby sjöstad är full av "små lögner". T ex: "Den fördjupade översiktsplanen bidrar till att de rekreativa värdena inom området ökar, och på så vis även i Järvakilen."

Ja, kanske de rekreativa värdena, eftersom det blir många fler som går i skogen (innan den är nersliten!). Men naturvärdena försämras drastiskt. Skog med dokumenterat viktiga naturvärden huggs ner och Järvakilen smalnar av, vilket försämrar mycket för vilda djur att kunna röra sig norrut. Vilket kommunen förstås inte skriver något om.

Sidan är också full av intetsägande floskler. Till exempel:

"Stadsdelen Väsby sjöstad präglas av en hållbar livsstil med goda förutsättningar för gemenskap och tillhörighet. Stadsdelen är tillgänglig för alla och en plats för möten över sociala och kulturella gränser. Närheten till naturen och Mälaren ger goda grunder för en hög livskvalitet. Lokala verksamheter bidrar till att Väsby Sjöstad blir en levande stadsdel."

Området är redan idag tillgängligt för alla. Sedan undrar jag vad de menar med "lokala verksamheter". De syftar kanske på ridskolan? För butiker finns det inte underlag för. Tänk efter några sekunder. I vilka andra stadsdelar i Väsby finns det butiker förutom i centrala Väsby? Nästan ingenstans.


Kommunens sida om Väsby sjöstad är en nästan komisk blandning av propaganda, rosenröda visioner och floskler.


Slutligen ett tips till dig som bor i Väsby men inte är bekant med Kairo och Runbyskogen. 


Ta dig dit! Du kan gå, cykla, köra bil eller åka buss. Gå några timmar i området runt Kairo en av dessa sköna höstdagar. 

Upplev vyerna, utsikterna, dofterna, tystnaden. 

Ta dig sedan en lång funderare på om du vill att området ska få vara kvar - eller huggas ner. 

Vi ses kanske i skogen? Gärna över sociala och kulturella gränser! (fniss)
.



 
.
.

onsdag 3 september 2014

Till er som ber om råd via bloggen

.
Jag känner att det inte fungerar för mig att ge råd till anonyma hundägare som beskriver att deras hund gör si och så etc. Jag måste kunna kontakta personen och ställa följdfrågor etc.
Så ni som ber om hjälp genom att skriva ett svar till något blogginlägg, var snälla och gör inte det, för jag tar bort era inlägg.

Om ni däremot mejlar mig direkt och lämnar kontaktuppgifter så får ni svar!

Mejladressen är: gunilla@hundkurser.com
.

måndag 25 augusti 2014

Mer demokrati genom att agera antidemokratiskt?

.

malmo_500270


När jag läser om Skåne mot rasisms motdemonstration mot Svenskarnas parti och polisens våldsamma ingripande så får jag en väldigt obehaglig känsla. Men inte på grund av polisens ingripande, utan på grund av att många människor tydligen tycker att det är något gott eller demokratiskt i att störa yttrandefriheten för dem som inte tycker som man själv. Ja, det spelar inte ens någon roll om partiet förespråkar diktatur. De har rätt att säga sitt i alla fall, utan talkörer, visselsignaler etc.

De här människorna har inte förstått det som hundägare som har gått kurs redan vet, nämligen att det är effektivt att ignorera det man inte vill ha. Och tvärtom - uppmärksamhet förstärker! All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet. Även negativ publicitet är bra publicitet. Om inte Skåne mot rasism hade anordnat den där motdemonstrationen så hade tidningarna inte skrivit om SvP:s demonstration, eller hur? Men nu tackar de säkert och bugar för all gratispublicitet. TACK Skåne mot rasism - NOT!!!

Själv blev jag nyfiken och gick in på SvP:s hemsida. Jag måste ju bara få veta vad de tycker, som är så farligt att man tydligen genast kommer att rösta på dem om man får ta del av deras budskap! Och en sak är intressant av det som partierna på högerkanten framhåller, nämligen vilken urusel pension inte minst vi kvinnor har att se fram emot. Ja, det finns säkert något mer också som jag håller med om. Usch, det är nog säkrast att staten stänger ner deras hemsidor!

Jag anser att det vore mycket effektivare att bojkotta högerextremisternas demonstrationer totalt. Helt enkelt göra något trevligare, sola eller titta på en film, äta en glass, sitta på ett fik... Jag vet att folk blev nertrampade av polisens hästar, men jag kan inte för mitt liv begripa vad de gjorde där, efter att upprepade gånger ha blivit beordrade att lämna platsen. De hade själva inget tillstånd att demonstrera och de störde en laglig demonstration som hade tillstånd.

Men det är väl med människor som med hundar, en del är fulla av kamplust och får en stor kick av att ha något att kämpa mot! Janne Josefsson har rätt - högerextremister och vänsterextremister rekryteras ur samma led. Nyckelordet är: KAMP!

Ja, jag tycker att det är omoget, odemokratiskt och helt kontraproduktivt att störa en motståndares demonstrationer. Anordna egna demonstrationer i stället, där ni visar att ni är många fler, och för ut ert eget budskap. Jag vet att det kan vara svårt. Jag kan själv reta mig på somliga. Men i längden är det det bästa. Och jag skulle aldrig drömma om att försöka hindra någon från att tala eller demonstrera för sin åsikt. Då är det ju  jag som är boven, antidemokraten.

PS I dagens DN skriver Erik Helmerson (sidan 4) att någon hade skrivit på Facebook "Det är inte normalt att vakna till en åsna som har ont i magen". Ett hundratal människor hade då samlats utanför mannens bostad. Och åklagaren åtalade mannen för hets mot folkgrupp! Kanske både svenskar och invandrare (de som kommer från mera slutna samhällen) behöver lite mer upplysning i att man faktiskt får säga och tycka en hel del saker i en demokrati?

Det är inte de som förespråkar mindre demokrati som skrämmer mig mest.

Det är de som i demokratins namn agerar antidemokratiskt.
.

Läget augusti 2014

.



Vy från Karön
.
Nu är det slutet av augusti, en av årets finaste perioder. Sommarvärmen dröjer sig kvar och det är skördetid för massor av frukt och grönt. Och man har lust att lära sig något nytt - anmäla sig till en kurs till exempel! Jag kanske skulle lära mig franska i höst...?

Jag har haft en fin sommar, hoppas att du också har haft det. I våras var jag riktigt trött, mycket beroende på dålig disciplin vad gäller mat och sömn. Det blev en ond cirkel... Jag fick kronisk IBS och läkarna gav ingen hjälp. Jag berättade för två att jag hade slutat med laktos och blivit bättre. Det väckte inget intresse hos någon av dem. Det här med inflammationer, det kan inte läkarna.

Men nu har jag varit på sommarstället utanför Ronneby och faktiskt fått återhämtning och laddat batterierna.
Jag är redan igång för fullt med kurser och det känns riktigt kul. Och redan denna vecka blir bostaden full av hundar, för nu kommer hunddagiset och hundpensionatet igång också.

Jag har en nästan livslång längtan att hitta ett torp med ett mer lantligt läge, men pengarna räcker inte ännu, särskilt inte med tanke på att jag skulle få mycket svårare att hitta kunder jämfört med det perfekta läge jag har i dag i Upplands Väsby. I glesbygden finns billiga torp, men inga kunder...
Jag blir nog kvar här i Väsby flera år till. Och jag känner mig privilegierad som slipper gå till ett vanligt jobb och som får testa mina hundträningsidéer på ständigt nya hundägare, och får vara med och forma unga hundar till trevliga vuxna "hundmedborgare". Och får hjälpa hundägare att "logga in" på Hunden, ett underbart djur med förmågan att göra oss till bättre människor.

Jag hoppas också komma igång med att skriva inlägg regelbundet igen. Inläggen kommer att handla om hundträning, hälsa, politik och kanske något från mitt privata liv också.
Jag borde kanske starta en separat blogg som bara handlar om mat och hälsa, som är ett stort sidointresse. Vi får se.
.

torsdag 10 april 2014

Läsarfråga om hundmöte när man rastar dagishundar

.
Anna skickade en kommentar till inlägget "När din hund skäller på något - var lugn..."

Jag publicerar den som ett eget inlägg.

Anna skriver:

"Jag skulle vilja veta hur man bäst går tillväga om man som jag t ex jobbar på ett hunddagis, och följaktligen oftast har en hel hundgrupp på upp till 8 hundar med sig? Det är ju ofta så att det är en eller ett par av individerna i hundgruppen som är osäker vid hundmöten och då börjar skälla, och snart får med sig resten (mer eller mindre) av gruppen, vilket kan vara oerhört frustrerande då man står där med ett helt gäng skällande hundar! Fungerar Lyktstolpe-metoden i sådana lägen, eller finns det bättre sätt?
Jag förstår ju att man i första hand ska rikta åtgärden mot den som startar det hela och triggar igång de andra, men det är inte alltid man hinner med det!
Ansvaret ligger förstås i första hand hos matte/husse att socialisera sin hund, men man vill ju kunna hantera sådana här situationer på bästa sätt när de ändå uppstår!
Godis/avledning verkar bara fungera till viss del, men känna mer som en kringgående manöver runt problemet."

Mitt svar: 

Hej Anna!

Ursäkta att du har fått vänta några dagar på svar. Hoppas att du ser detta, fast det ligger på "fel ställe".

Det är en intressant fråga som jag inte kan motstå att försöka svara på. Jag har ju ett eget hunddagis i mitt hem som jag går ut med två gånger om dagen. 8 hundar går jag med ibland, precis som du.

Att hundarna är socialiserade har betydelse, det har också betydelse vem som håller i kopplet och hur relationen ser ut mellan föraren och hundarna. Om möjligt ska man ha en egen relation med varje individ, där man har gjort något roligt tillsammans med hunden, t ex busat eller tränat lydnad med mycket belöning. På et hunddagis kanske det är nästan omöjligt att hinna? Men det gör verkligen skillnad om man några gånger har gått en minipromenad med enbart en hund (en av de jobbigare hundarna) - tills man har fått kontakt med den hunden, en egen relation.

Det är viktigt att jobba med följsamheten. Om hundarna börjar dra, så stannar jag och gör sedan helt om. Efter några sådana vändningar brukar de gå lugnare, en stund åtminstone. Om hundarna är bra på att göra helt om, så kan man också vända om ifall det är så trångt att det är svårt att ta ut avståndet till den mötande hunden. Det är helt OK att vända om och gå åt ett annat håll.

Det har förstås också betydelse att man inte känner sig stressad eller frustrerad redan när man tar ut hundarna, det känner de ju väldigt bra. Detta är dock lättare sagt än gjort. Man är ju inte alltid på ett perfekt jämnt och positivt humör. Men man får försöka...

Jag jobbar också under promenaden med att kunna nå hundarna med deras namn. Namnet ska alltid betyda "titta på mig så får du godis". Om en av hundarna höjer sin svans och blir spänd, så säger jag dens namn med lite sträng eller varnande röst, typ "Fiiidoooo". Då vill jag att hunden sänker svansen och slutar fokusera på vad det nu är, och vänder sig mot mig. Och då berömmer jag genast och ger gott godis. Det varnande tonfallet betyder "bli lite lägre i din kroppshållning, bli mer undergiven". Är svansen rätt i vädret så behöver man få ner den...
(Man kan också säga Nej, men det är nog oftast bättre att säga hundens namn)

Jag tränar också hundarna i "Kom". Då ska alla vända om och komma till mig. Jag backar undan, så att de kommer efter, och stannar sedan. Då ska de trängas intill varandra, vända mot mig, så att jag bekvämt kan stoppa lite godis i allas munnar.

Det är alltså A och O att varje promenad jobba med att flocken är lugn och följsam och lyhörd. Man ska vara en slags "flockledare".

Ändå kan jag inte alltid gå förbi en hund med min hundflock utan att några vill dit. Utan jag brukar gå åt sidan och stå stilla och låta den andre passera, det blir enklare så.

Vid ett hundmöte så säger jag ofta "Kom" så fort vi får syn på hunden som närmar sig. Sedan går jag raskt baklänges och får med mig hundarna. Jag kanske också behöver säga namnet på några av hundarna strängt, då förstår de att de måste slita blicken från den andra hunden. Sedan backar jag ut på någon gräsmatta eller sidoväg, och kortar upp kopplen, och det gör att hundarna vänder ryggen till det som vi backade ifrån. Det är en stark signal för hundar. "Vänd ryggen till det, strunta i det".
Sedan hinner jag oftast sätta dem också och sedan får de godis lagom till när den andra hunden passerar.

Nu kanske jag inte har samma sorts problem som du. Mina hundar är alla mer eller mindre väl socialiserade och är oftast nyfikna och vill fram och hälsa. De hundar som du rastar kanske inte alltid gillar andra hundar. Men jag tror att du kan göra likadant ändå.

Tänk på att ingripa/avbryta redan när svansen höjs (dvs kroppen är spänd) och blicken blir fokuserad. Har den hunnit börja skälla så har man kanske varit lite sen.

Hoppas du får nya idéer av tipsen som du får nytta av!

Jag blir förstås jätteglad om du tar dig tid att berätta hur det går!

Hälsningar Gunilla

måndag 7 april 2014

Läsarfråga om att ta saker från hunden

.
Jennie skriver så här i en kommentar till det tidigare inlägget "Kan din hund bli en farlig hund?":

Hej Gunilla! :)

Det är mycket intressant att du skriver "Barn måste läras att inte störa en hund som tuggar eller äter på något."

Jag håller inte med här. Jag har barn och hundar (schäfrar). En gång hade vi en schäfer som morrade mot barn som försökte ta hans leksaker. Jag tyckte inte att det var trevligt att ha det så, så sedan dess har vi varit noga med att lära våra hundar att de inte äger sakerna de biter i. Hela familjen står över hundarna i rang. När de är valpar låter jag barnen ta deras leksaker, flytta på deras matskål, ta deras ben de tuggar på. Ta, ge tillbaka och berömma. Ta, ge tillbaka och berömma. Detta tycker jag lär hunden dels att släppa saker när - speciellt ett barn - vill ta något från hunden men främst lär det hunden att barnen när som helst kan ta saker från hunden och att det är OK!

Har jag helt fel i mitt tänk här? Jag har läst flertalet inlägg på din blogg och flera sidor på din hemsida sedan jag fann den av en slump igår och jag tycker att du har väldigt många vettiga åsikter och i ett par fall har jag insett att jag har agerat fel när jag läst dina ord. (Tack!)

Men det här med att lära barnen att inte störa en hund som tuggar... nej, det håller jag inte med om. Hunden måste kunna lämna ifrån sig ett ben, ett grisöra, en boll, en pinne eller en bit oxfilé för den delen, utan att morra eller på något annat sätt visa aggressivitet mot personen - stor som liten - som tar saken från hunden.

Ibland får ju hunden tag i saker som inte är bra för den! Plastbitar, kycklingben osv och då är det ju inte särskilt smart att ha en hund som är van vid att han får tugga ifred?

Nyfiken på att höra dina tankar kring detta! :)


Svar: 

Hej Jennie!

Jag håller till stor del med i det du skriver. Det är bra att i förebyggande syfte träna hunden tidigt i att man tar ifrån den saker. Om det däremot redan finns ett resursförsvar i hunden, så får man gå mer försiktigt till väga.

Om vi tänker oss en ung hund som inte uppvisar resursförsvar, eller bara ett milt sådant, så kan man träna genom att helt enkelt ta saken, och sedan låta hunden få ta den igen.

MEN - ju fler gånger man tränar så, desto större risk att man skapar irritation och spändhet hos hunden. Skulle vi själva vilja bli tränade på det sättet - att någon tog maten ifrån oss, för att vänja oss vid det?

Det är bättre att skapa en positiv förväntan hos hunden - genom att man belönar hunden t ex med godis, eller  någon annan resurs, t ex leksak, när man tar ifrån den det som den hade. Helst något ännu bättre än det som den hade. Då har hunden tjänat på att bli "bestulen". Dvs man tar benet, berömmer och ger hunden godis. Sedan blir det ett plus om man sist dessutom låter hunden få ta sin resurs igen.

Visst händer det att en "starkare" hund tar något från en "svagare" hund, men den "svagare" hunden har "rätt" att protestera. För det man har i sin mun, eller nära sin mun, det har man rätt att försvara som "sitt" i hundvärlden. Den protesten vill man inte att barn ska råka ut för. Därför är det viktigt att hunden nästan ser fram emot att någon tar resursen - därför att den vet att tjänar på bytet.

Det är alltså mycket viktigt med belöning i träningen, enligt min åsikt.

Har man däremot en vuxen hund i hemmet som uppvisar ett starkt resursförsvar så är det en helt annan femma. Det är inte säkert att det går att träna bort. Eller, de vuxna kanske kan ta benet, men barnen kan det inte. Då är det bästa alternativet att se till att hunden inte har någonting värdefullt att försvara när barn är i närheten. Om det är frågan om äldre barn, t ex över 10 år, så kan hunden få ha sin resurs - om barnen noga har fått lära sig att de ska låta hunden ha resursen ifred.

Sist en tanke. Resursförsvar är ju faktiskt helt naturligt hos hundar. Utan den egenskapen hade de blivit bestulna jämt och dött av svält. Men nu när hunden lever inne i våra hem, sedan ca 50-100 år tillbaka, så är samma egenskap en nackdel. Vi avlivar ju ofta hundar med resursförsvar. De hundar som skulle ha svultit ihjäl i naturen är nu dem som vi behåller och som vi avlar på.
.

söndag 9 februari 2014

Nystart för bloggen

.
Bloggen började fungera mycket sämre i höstas, en anledning till att den har legat i träda.
Lägg därtill att den mörkaste tiden på året nog är min sämsta tid.
Men nu går vi mot ljusare tider. Och jag har nu köpt och låtit installera en helt ny dator, med hjälp av Jonny från Butik.it. Det känns bra!

Så snart ska det komma nya inlägg då och då. Tills dess finns det ju lite att läsa i de gamla inläggen.