.
I en annan hundblogg tas frågan upp om hundar kan jävlas med sin ägare. Blogginnehavaren tror inte det. Men... om man byter ut ordet "jävlas" mot "protestera" eller "testa gränserna" eller till och med "retas" - då är det väl ganska klart att hundar kan göra det?
Hundar är som barn - de testar något på omgivningen och tycker det är jättekul om de får en reaktion, särskilt om någon skriker eller börjar jaga dem eller något annat. Och ju intelligentare hund, desto uppfinningsrikare. På frågan om hundar kan "jävlas" så får man först definiera ordet. Dels kan hunden protestera och säga "jag vet vad du vill att jag ska göra, men jag tänker inte göra det!" och dels kan den som sagt retas för att få en reaktion - också där ibland i stället för att göra det man sa åt den.
Just i går "jävlades" en hund med mig som jag går ut och går med ibland. Det är en intelligent och ganska dominant hund, ska inte säga rasen, men det är gruppen "Urhundar". Jag ska träna inkallning. Han ska komma och så sätta sig framför mig. Första gången kommer han, och sätter sig en bit ifrån. Jag pekar att han ska komma närmare. Då stöter han helt kort in nosen i skrevet på mig. Sedan sätter han sig och tittar glatt på mig. Det är jag inte nöjd med, så jag säger åt honom att "stanna kvar", går ifrån och kallar in igen. Han sätter sig igen lite för långt ifrån, och hans protest nu när jag återigen klagar är att komma fram, nafsa mig i fingrarna kort men tydligt, och sedan skuttar han förbi. Två lätta men tydliga markeringar från hans sida. Jag gormar åt honom "Hör du du din...!" Han verkar ganska oberörd. Han vet mycket väl vad han har gjort och varför jag är arg.
En hund kan säga "Jag har inte lust att träna med dig!" eller "OK, jag vet, men vad gillar du den här varianten då?" eller "Det är så tråkigt med lydnadsträning, vi busar i stället!" osv.
Jag ger mig förstås inte och behåller mitt lugn. Tredje gången jag kallar in honom så behagar herrn uppföra sig och göra övningen rätt. Han tar emot min smekning över hans panna med öronen lite klädsamt bakåt och får sin köttbulle. Jag är nöjd, jag har "vunnit" och nu får han springa lös som belöning. Med denna hund är det nämligen så att han måste acceptera att lyda för att han ska kunna vara lös, annars skulle han skrämma och ev även bita både folk och fä. Han är dominant och jag måste vara dominantare.
Jag tillhör dem som inte är så rädd för att "förmänskliga" hunden. Jag tror att hundar står ganska nära oss vad gäller det sociala och det känslomässiga. Jag tror att de har ett väldigt rikt känsloliv och förstår oss mycket bättre än vad vi tror - på ett känslomässigt plan alltså.
Hundpsykologer med flera kanske är rädda för att förmänskliga hunden just för att de tror att ägarna då kommer att återgå till gamla tider och ställa för höga krav på hundarna i träningen och tolka undergivet beteende som att hunden trotsar, skäms eller maskar och därmed ska korrigeras...?
Min egen hund Draka tycker jag har en hög EQ - emotionell intelligens. Hon är t ex mycket känslig för vad jag gör mot någon annan hund. Om jag t ex rycker i kopplet några gånger, även om det bara är små ryck och även om jag inte bryr mig om Draka alls eller ser på henne, så vill hon dra sig undan från mig. Och om jag t ex berömmer eller ger en annan hund godis eller hjälper en hund att trassla sig ur kopplet eller någon annan god gärning, då ser hon på mig och viftar på svansen. Man vet sedan försök på apor att andra apor inte vill göra andra apor illa, även om det innebär en fördel för dem själva. (Till skillnad från människor, som gladeligen ger försökspersoner elchocker som straff, bara en auktoritet säger åt dem att göra det!)
Fast min gamla hund Teista, som var dominant, hon skulle däremot ha reagerat med "Det är bra matte, nita honom! Jag kan hjälpa till!" respektive "Va, får han en godbit! Det ska jag också ha!"
Draka är också mycket känslig för mina sinnesstämningar i övrigt. Det är skönt med en hund som genast vill trösta när man känner sig ledsen!
Och har man en så känslig hund som jag så kan jag absolut inte bli irriterad - då börjar hon bara visa undergivenhet och klarar inte att "tänka". Det är bra träning för mig!
Så jag tycker - ja, hundar kan jävlas, trotsa, vara avundsjuka, sörja, känna medlidande och mycket annat i känsloväg - precis som redan små barn kan!
Men hur är det med att skämmas, kan hundar det? Jag vet inte. Problemet är att få hunden att förstå att den ska skämmas för en viss handling. Däremot kan ju hundar se ut som om de skäms (dvs de visar undergivenhet) när ägaren står framför den och "bannar".
Jag läste i en hundbok om ett experiment. Hundägaren hävdade för författaren-instruktören att hunden faktiskt visste att den hade dragit ut soporna, för då skämdes den när hundägaren kom hem. Däremot var hunden som vanligt om den inte hade dragit ut soporna. Hundägaren kunde inte se från dörren om det fanns sopor på golvet, så hundägarens reaktion påverkade inte hunden.
Så hunden visste alltså vad den hade gjort och att det var fel?
Instruktören lät hundägaren lämna huset. Hunden var kvar hemma. Instruktören drog ut sopor på golvet. Sedan fick hundägaren komma hem - och möttes av en krypande hund! Den hade nämligen lärt sig att förekomsten av sopor gjorde att ägaren blev arg och nu försökte den blidka och komma undan en väntande bestraffning. Men att hunden vid tidigare tillfällen hade dragit ut soporna kanske en timme innan ägaren kom hem, det hade den ju förstås glömt. Sopor på golvet = arg ägare. Däremot ingen inlärning av "Dra ut sopor = arg ägare".
Det finns risker för misstag och missförstånd om man ser på hundar som mer än bara själlösa kroppar som följer sina medfödda instinkter, men fördelarna med ett mer "mänskligt" synsätt tycker jag överväger stort! Forskarna, som ska ha vetenskapliga bevis för allt, ligger såå långt efter, men vi hundägare vet vilken kapacitet våra hundar har, hur fantastiska de är!
Om du vill läsa om djurs känslor så finns det nuförtiden en del böcker, dock framför allt på engelska. Just nu har jag fått hem forskaren Marc Bekoffs senaste bok, "The emotional lives of animals", och ska försöka läsa lite varje kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar