Ligg före - se det som du vill ska hända!

.
En vanlig orsak till att man misslyckas med att få hunden att göra som man vill är att man inte var fokuserad på det man ville skulle hända. I värsta fall hade man själv ingen aning om vad man ville! Och hur ska hunden kunna lyda då?


Om du ska få hunden dit du vill, så måste du veta vart du vill!

Men det absolut vanliga är att folk (inklusive de flesta hundägare) inte planerar något i förväg utan bara låter saker hända, och reagerar sent eller inte alls.

Jag kan få höra (lite överdrivet) av en hundägare som har sin hund i koppel:
"Ser du så mycket han drar i kopplet! Därborta kommer det en annan hund! Ser du vad han stirrar på den! Han är heelt blockerad! Hör du hur han börjar morra! Ser du hur han går fram på styva ben! Ser du hur han hamnar i bråk nu igen! Så där gör han jämt! Vad ska jag göra??"

Hundägaren var fullt upptagen med att "ta anteckningar" om vad hans/hennes hund gjorde, men hade ingen tanke på att ingripa... Men det behöver inte vara svårare än så.
Hur vore det med att stanna hunden och sätta den, till exempel?

Men det är enklare att träna "Se vad som ska hända" när ni i lugn och ro tränar kommandon och moment.  Till exempel innan du gör en inkallning, eller vad det nu än är, så ska du "se" i ditt huvud hur hunden gör rätt - hela vägen till "mål", dvs fram till att hunden är i rätt position/på rätt ställe och du berömmer och belönar den. Som en film som går i ultrarapid. Har du inte den "målbilden" i ditt huvud så gör hunden antagligen fel, såvida den inte redan har lärt sig övningen ordentligt.

Om du redan vet i detalj vad du vill ska hända, så kan du nämligen göra snabba, små justeringar i dina signaler till hunden. Hundar är ju, som vi vet, mästare på att läsa av oss, och den ska se på ditt kroppsspråk om den är på rätt väg eller fel väg. Redan så små signaler som din förändrade andning kan ge hunden feedback.

Din undervisning blir effektivare eftersom du ger snabbare feedback till hunden - små signaler om "fortsätt så" (du kanske står avspänd och ler?) eller "nej, nu avviker du från kursen" (du blir bekymrad och tittar bort?).

Du kommer att bli mer koncentrerad och fokuserad och bli duktigare på att se i förväg inte bara vad hunden ska göra utan även vad du själv ska göra under din dag. Både din hund och din omgivning kommer att märka av detta.
Din hund blir duktigare på att läsa av dig och blir generellt mer uppmärksam på dig, särskilt om du inte använder några ljud.

Jag vill inte kalla detta för "målbildsträning". Det namnet är redan upptaget, och handlar om att hunden ska få en målbild i sitt huvud när den hör ett kommando. Och det är ju jättebra.

Men här handlar det om att du som ägare ska veta vad du vill, och det är nog så svårt för många!

Ofta frågar folk mig "Ska hunden gå på vänster eller höger sida?" och "Ska den göra si eller så?"

Svaret är oftast:  DU bestämmer!  Bestäm vad du vill att hunden ska göra och svara sedan med sociala signaler på om den gör rätt eller fel.

Den beskrivna metoden förbättrar ert samspel och kommunikation, genom att hunden ser på dig att du vet exakt vad du vill ("Jag har en plan!") och försöker hjälpa den att förstå.

Enda nackdelen är att hunden kan bli för intresserad av att "vara till lags" och lite "klängig". Om din hund känner sig pressad av sådan här träning så ska du inte använda den för ren nyinlärning, utan i stället då använda klickerträning eller annan opersonlig/osocial träning.


Om din hund har lätt för att känna sig stressad så kanske den kommer att känna sig mer pressad av att försöka förstå vad du vill. För momentinlärning kan du då i stället köra klickerträning, för då undrar hunden i stället "Vad vill klickern att jag ska göra?" och den sociala pressen försvinner.

Valet är ditt, beroende på vem du är, vem din hund är och vad som är syftet med träningsstunden.

Själv lekte jag ofta "Varmt-kallt"-leken med min älskade gamla hund Teista. Jag satte mig i soffan och bestämde mig för att hon skulle t ex hämta något, och tittade på det. T ex kanske det fanns fem föremål på ett lågt bord och jag bestämde mig för ett av dem. Jag sa förstås inget, bara ett tecken att hon skulle börja jobba. Så fort hon kom närmare rätt föremål så log jag och lät ivrigare på rösten. Så fort hon gick åt fel håll så anlade jag ett besviket ansiktsuttryck och tittade ner i golvet. Faktum är att hon lärde sig att på otroligt kort tid (15 sekunder t ex) hämta det föremål jag tänkte på.

Vi var samspelta i mycket.  Jag önskar även dig och din hund ett nära samspel!
.