Socialisering och uppfostran ger människor och hundar kontroll över sina instinkter

.
Jag tänkte kommentera händelsen utanför Norrtälje, där två alaskan malamutes jagade tre ryttare och sedan gick till attack mot en 28-årig kvinnlig ryttare när hon föll av. De uppvisade ett jaktbeteende som hade kunnat förebyggas. Som alltid är det inte ett hundproblem utan ett hundägarproblem.

Å ena sidan uppträdde inte hundarna "onormalt" utifrån situationen, deras ras (som kan ha hög jaktinstinkt) och (mycket troligt) den grad av uppfostran och socialisering som de fått. Hundar kan göra så här utan att vara dåliga mentalt. Och det behöver inte ha hänt något dåligt när de var små heller. En känd hundpersonlighet hävdar i sin blogg att hundpsykologer skyller på sådant för att förklara dessa hundars beteende, men jag menar att han är ute och cyklar.

Samma hundpersonlighet skriver, vilket han har hävdat förut, att "så här kan alla hundar göra, så här är hunden, det kan hända även din Fido". Återigen är han ute och cyklar.

Malamuterna är undantaget som bekräftar regeln: De flesta hundar gör inte så här. De har inte så starka instinkter, och/eller de har fått tillräckligt god socialisering, och/eller de har fått tillräckligt god lydnadsträning för att kunna kontrolleras även som lösa. Detta är inte att romantisera, det är fakta.

Men obs, nu tänker jag inte främst på att springa efter flyende hästar, för det kan nog ganska många ouppfostrade hundar ställa upp på om de får chansen. Men ytterst få av våra hundar klarar av att med frenesi attackera och bita en människa i ansiktet - även när de är uppjagade av jaktinstinkt och även om de är två och eggar varandra! I en intervju jag läste lät det till och med på kvinnan som att hundarna närmast samarbetade. När hon värjde sig mot den ena hunden så passade den andra på. Detta är inte ett normalt hundbeteende mot människa!

Låt mig jämföra med barn. Barn kan i många fall utvecklas till vad föräldrarna vill. Om föräldrarna lever ensligt och inte låter barnen skapa många positiva kontakter med andra människor, utan i stället inbillar barnen att andra människor som kommer till gården är fiender och ska skjutas, och tränar barnen att skjuta på pappdockor i människoskepnad... då kan man skapa en mördare. Dvs låg socialsering och fel uppfostran kan göra ett barn till en barnsoldat. (Även om jag tror att de flesta barnsoldater får psykiska skador, för att vi någonstans har i våra gener att det är fel att döda varandra)

Eller ta Breivik. Ska vi peka på honom, eller Hitler, och säga "Se, det här bor i oss människor, så här är vi!"  Vi kunde lika gärna peka på Martin Luther King eller Moder Teresa. Människor kan vara änglar och de kan vara demoner, men nästan alltid är de något mittemellan.

Samma med hundar. Hundar är varken varulvar eller kramnallar, varken Cujo eller Lassie. De är någonstans mittemellan, och ägaren har ett mycket stort inflytande på hur hunden blir, liksom föräldrarna har ett mycket stort inflytande på hur deras barn blir. Även om, i båda fallen, även generna spelar en viss roll. Hundar är så formbara att det är lönlöst att skylla på hunden. Det är helt enkelt ett ägarproblem, som alltid. Ägaren måste veta vad hen har i kopplet, skaffa sig nödvändiga kunskaper och anpassa träningen till individen. Ju svårare hundras eller ju svårare hundindivid, desto mer träning och socialisering behövs, ju tidigare desto bättre.

Man är inte ansvarsfull om man underlåter att socialisera och träna sin hund och nöjer sig med att den går i koppel och att man kanske släpper den på platser och tider där man tror att ingen ska dyka upp...

Ingen kommer kunna övertyga mig om att de här två hundarna hade fått en tillräckligt god socialisering och en tillräckligt god uppfostran! 

Jag tror i stället att...

* ...hundarna hade fått för lite lek med människor där de redan under valptiden fått träna sig i att det är fel att bita i människans skinn. De hade kanske till och med hetsats till att bita i människor, som hade haft tjocka kläder på sig och därför inte brytt sig om att ta kontroll över leken?? Det är t ex väldigt många män som älskar att hetsa sin hund lite över gränsen.

* ...hundarna hade fått träning i att se människan som ett jaktbyte, och för lite träning i att se (främmande) människor som något man ska förhålla sig till socialt och visa respekt för. Hur många andra människor har dessa hundar fått umgås med egentligen? Inte många, är vad jag tror!

* ...hundarna hade fått för lite träning i att på kommando kunna komma, sitta, stanna, avbryta, låta något vara etc. Sådant som man lär hunden på en lydnadskurs om man inte gör det hemma. Jag tror inte att dessa hundar har fått gå på lydnadskurs, i alla fall inte med ett lyckat resultat.

Vem vet, kanske hundarna rentav har fått gå fritt och sköta sig mycket själva... vilket kan bli katastrof om man har hundar som det är "mycket i".

Det var alltså troligen inget "fel" på hundarna. Det behöver inte vara något fel på barnet som lär sig att bli en god barnsoldat heller! Men låt oss konstatera att en stor majoritet av hundar och människor inte skulle ge sig på andra människor med sådant här våld. Det är avarter, undantag, och de signalerar om brister och felträning i hundens eller människans uppfostran och uppväxt. Visst, det finns psykopater som saknar förmågan till empati, de är 1-2 % av befolkningen. Men de flesta psykopater manipulerar, men de skjuter inte ner barn!

Visst tillhör hunden gruppen rovdjur, men låter man den inte praktisera jaktinstinkterna så blir de sällan särskilt starka. Om familjehunden biter så beror det oftast på andra orsaker, som att den försvarar någonting eller är trängd av en bebis som just har lärt sig gå och nu förföljer hunden.

Vi skulle kunna avla fram hundar som blir omöjliga att ha utan tidig och kunnig dressyr, som har ett stort försvar, stor skärpa, stor jaktlust, stor lust att använda sina käkar - på människor, andra djur eller annat.

Men vi skulle också kunna avla fram hundar som liknar barnens nalle, som aldrig vill kampa och som föredrar asfalt och inomhusliv framför skogen.

Nästa gång någon säger "Så här är hundens natur!" så kunde du kanske ställa motfrågan "Hur vill du att idealhunden ska vara?"

När hundar beter sig illa så har vi inte ett hundproblem utan ett hundägarproblem. Och kanske i andra hand ett hundavelsproblem.
Jag kommer hur som helst att fortsätta se på hundar som i regel snälla och människovänliga djur, precis som jag ser människor som i regel snälla och människovänliga. Trots de undantag vi ibland får läsa om i tidningarna.
.