söndag 3 januari 2010

Kloklippning - hur gör man det bäst?

 
Svar: På samma sätt som igelkottar parar sig - mycket försiktigt.


Det finns egentligen bara en enda anledning till att hundar kan vara svåra att klippa klorna på:

Hunden upplever obehag vid kloklippningen. Eller minns tidigare obehag och är rädd för att uppleva det igen.
Det kan vara smärta. Eller rädsla för att bli fasthållen. Eller både och.

Den hund som har en dominant personlighet visar med bett eller försök till bett att den inte accepterar ens en mild behandling. Att bita ifrån har fungerat förut, vilket har gett hunden mer självförtroende att fortsätta försöka se till att den slipper underkasta sig obehaglig vård.

Om hunden som finner kloklippningen obehaglig däremot har en undergiven personlighet så tar den till andra sätt att värja sig på, som att åla omkring, rycka till sig tassarna och skrika, även i "förebyggande syfte".

Men man kan också lära hunden att värja sig mer och mer genom att helt enkelt sluta försöka klippa så fort hunden konstrar det minsta. Det är effektiv inlärning att ett obehag upphör när hunden agerar på ett visst sätt  (dvs när hunden konstrar så slutar du klippa, låter hunden slippa ifrån).


Det finns olika sätt att försöka lösa problemet på.

En del går till veterinären, där hunden brottas ner eller sövs.

En del brottar ner hunden hemma.

En del börjar fila klorna i stället.

En del klickertränar. Då belönar du hunden med klick och godbit för små, små framsteg. I början kanske hunden ska nosa på klotången, senare vara stilla när man klipper i luften, senare vara stilla när du klipper en pyttebit osv. Du kan också klicka för att hunden själv räcker fram tassen.
Detta kan fungera bra. Jag har dock själv inte fastnat för klickerträning som lösning, utan föredrar följande metod:

Min vanligaste kloklippningsmetod, i korthet.

Hunden ska vara avslappnad, gärna vand sedan förut att ligga på rygg mellan dina lår eller i en mjuk soffa. Hundens baktassar ska vara närmast dig och huvudet längst ifrån.

Stryk hunden sakta på bröstet tills den slappnar av och börjar blunda. Idealet är att hunden nästan sover när du klipper.

Lyft en tass och låtsas klippa, eller klipp det allra yttersta av en klo.

Det är mycket viktigt att ha en vass och bra klotång som du trivs med och som ligger bra i handen. Du ska kunna hyvla av tunna flagor av klon om man vill, så vass ska den vara.

Du ska också klippa från klons undersida - du ser mycket lättare då hur mycket du kan ta.

Klipp aldrig hela biten på en gång - klipp i tunna flagor, skivor. Lär dig klons form och hur mycket du kan ta.

Iakkta och respektera din hunds reaktion. Brukar inte din tandläkare säga till dig när du ska laga ett hål t ex "lyft handen om det gör ont, så slutar jag och så lägger vi på mer bedövning" ?  Att sluta när hunden reagerar är inte samma sak som att ge upp kloklippningen. Hunden blir trygg när den märker att den blir respekterad om den visar "nu är du nära pulpan".

Visa ingen irritation eller ilska. Skulle du vilja att din tandläkare eller läkare gjorde det? Var vänlig och koncentrerad på din uppgift. Ta extra hänsyn om du ser att hunden har svansen mellan benen.

När du har klippt en bit av en klo, stryk hunden på bröstet igen (eller på insidan av låren) så att hunden åter blir lugn. Kloklippningen ska associeras med skön avslappning. Strykningarna hjälper också hunden att förstå att din avsikt inte är att göra den illa, utan att ge omvårdnad.

Du behöver självklart inte klippa alla klor på en gång. Du kanske klipper topparna på några tassar, och resten av tiden ägnar du åt att få hunden att slappna av. Avsluta med skön massage, och många hundar uppskattar också en köttbulle eller liknande efteråt. Däremot brukar jag ofta inte ge godis under själva kloklippningen eftersom det kan motverka hundens avkoppling.

Låt kloklippningen helt enkelt få ta tid!

Om hunden konstrar mycket så kan du prova att fatta tag om ett ben eller två och bara hålla stadigt, tills hunden slappnar av - och då släpper du taget. Ibland kan det fungera att du håller ett stadigt tag om tassen som du ska klippa, men minst lika ofta tycker jag att det fungerar att du håller fjäderlätt med några fingrar om tassen med din ena hand och klipper med den andra. Du vill ju att hunden samarbetar och litar på dig.

En bra tid att klippa klorna är när det är lugnt i huset (inga lekande barn, ingen tv på...) och hunden har fått mat och dessutom nyss varit ute på en lång promenad. Ännu bättre är det om den har gått i blöt mark. Klorna blir mjukare när de är fuktiga och därmed lättare att klippa.

Lycka till med att göra kloklippningen till en skön stund!
 

5 kommentarer:

Yvette sa...

Hej!
Har precis hittat till din blogg. Verkar jättebra med många tips. För många år sedan fick jag hem en 8 veckors som redan hade dåliga erfarenheter och var rädd. Jag gjorde precis som du beskriver men klippte bara toppen av klon och filade resten. Fortfarande idag gömmer hon sig när jag tar fram klosaxen, men somnar sedan när jag håller på. ;) En kombination har fungerat som invänjning för mig. Mina andra hundar har jag vant på samma sätt och de somnar också gott när vi håller på.
Ofta tror jag det är mattes/husses osäkerhet och rädsla för att klippa fel som förs över. Då är det ett bra alternativ att fila ner den sista biten.
Ser fram emot att följa din blogg /Yvette

Perro sa...

Jag tycker jag prövat allt och nu vill ge upp kloklippningen helt.
Vad händer då?
Min förra hund, som jag fick år 1950. Hon levde glad i 13 år utan kloklippning. Hade vi tur?
Min nuvarande hund är livrädd. Han är nu 5 år osedvanligt lugn och trygg för övrigt. Jag ser inte så bra så jag gav snabbt upp att klippa hans klor. Gick regelbundet och ofta till en mjuk o trevlig kvinna som försökte vänja honom vid kloklippning. Det lyckades inte helt. Har sedan klippt hos veterinär. Hunden har fått krama mig och jag har hållit honom stilla. Det har gått, men nu går det inte längre. Veterinären vägrar. för hunden sliter sig hysteriskt och jag klarar inte hålla honom. Han har haft traumatiska upplevelser hos veterinär med fiskkrok i matstrupen. Det kan vara en förklaring. Jag är inte speciellt orolig av mig och har trott jag haft ett bra lugnande inverkan på hunden, men inte nu.

Som sagt.
Vad händer om vi ger upp och struntar i klorna?
Perros matte, 77 år.

Gunilla M sa...

Hej Perro!

De allra flesta hundar sliter inte klorna själva. Man kan inte strunta i klorna, man måste klippa dem.

Du behöver ta tag i det här själv!
Skaffa starka läsglasögon så att du ser ordentligt. En pannlampa är också bra, finns på Clas Ohlson, diverse sportaffärer...

Sedan kan du göra så att du vänjer din hund att ligga ner i din soffa. Belöna med god mat när han ligger ner. Mata t ex i bitar av köttbullar som du har skurit upp och lagt i en ask, asken står på en stol bredvid soffan. Eller skär av julskinkan!

När han kan ligga lugnt så greppar du tag i hans tass, ger honom godis - och släpper tassen!

Snart kan du ta tassen, lägga klotången mot, ge godis, ta bort tången, släppa tassen.

Och snart kan du klippa pyttelite. Kanske bara lite på en enda klo, sedan får han godis och sedan blir han fri.

När du ska klippa klon så kan du först klämma klon med tången innan du klipper igenom. Om hunden inte reagerar när du klämmer så kan du genomföra klippet.

Du ska också alltid klippa klon med trampdynan vänd mot dig. Då ser man klon bäst! Om det är mycket päls runt trampdynan så klipper du förstås av det först.

Träna fem minuter två gånger varje dag.

Det enda din hund vill veta är att du inte klipper i pulpan. Och att han får något gott för att ta risken att du ändå gör det. Jag tror att alla hundar kan lära sig att klippa klorna om man jobbar tålmodigt och tar stor hänsyn till hunden.

Ta itu med det nu, Perros matte!
Du gör det bäst själv!

Börja med att mata honom för att ligga raklång i din soffa, helst på rygg.

Lycka till!

Perro sa...

OK, mattes rädsla är viktigast. Men har man dålig syn, är darrhänt och rädd för att skada.
Jag kan faktiskt inte göra det du säger. Man säger att man inte kan lära gamla hundar sitta. Är 77 år o rädd.

Vad händer om Perros klor inte klipps?

Gunilla M sa...

Perros matte, då växer klorna allt mer och blir till slut som cirklar, särskilt sporrarna. Hunden får svårt att gå och klorna kan till och med kan växa tillbaka in mot trampdynorna. Och pulpan växer, så efter en tid (vet inte exakt, men kanske ett halvår) så kan man inte längre klippa klorna till rätt längd. Det tar tid att "tvinga tillbaka" pulpan till sin vanliga längd...

Väldigt förvuxna klor är så plågsamt att man kan bli anmäld...

Som sagt, räkna inte med att de slits av sig själva. Och sporrarna slits ju aldrig.

En del hundar kan bita på sina klor så att de blir kortare.

Så det KAN gå - men räkna inte med det!

Om du inte kan göra det själv så måste du hitta någon annan som gör det. Ring alla djuraffärer inom rimligt avstånd och ring alla små veterinärkliniker. Någon av dem kommer säkert ha personal som klarar att klippa klorna på din hund till en överkomlig kostnad. Kom ihåg att ta med typ 10 köttbullar, eller en stor ask med fryst leverpastej, som de ska ge som "betalning" under kloklippningen. Man står ut med mer om man får bra betalt, det gäller både folk och hundar!

Så mitt råd i blogginlägget om att mest gosa som belöning gäller alltså inte i de svåra fallen.

Lycka till!