.
Den 11 okt var det pudeln Fanny som inte alltid ville komma när matte ropade. Med detta avsnitt som utgångspunkt så vill jag skriva om inkallning, särskilt kring frågorna "Hur ska inkallning belönas?" och "Ska inkallningsträning vara bara positiv?"
Avsnittet handlade om inkallning och var ett i mina ögon bra avsnitt. De behövde bara ta till den lägsta graden av obehag, nämligen bannor. Pudeln lärde sig att komma dels för att undvika missnöje, dels för att den ville ha en anledning att komma - en uppgift! Som gav belöning (godbit). Alltså:
1. För att få en hyfsat säker inkallning behöver ägaren kunna visa missnöje på något sätt om hunden väljer att inte komma.
2. Belöningen för inkallning ska vara både något som din hund verkligen gillar, och belöningen ska vara "logisk" i sammanhanget.
Först positiv inlärning - sedan konsekvenser.
På mina kurser lär jag ut att man ska vara tydlig med inkallningssignalen (mera kommando och mindre lockande) och sedan belöna med något hunden tycker om - vid inlärningsskedet är det nästan alltid godbit som gäller. Men när hunden vet vad ägaren menar när denne kallar på sin hund, men ändå inte kommer, då behöver man lära hunden att det är negativt att inte lyda! (Förutom att man kanske behöver öka värdet på belöningen för inkallning - se längre ner!)
Banna hunden om den inte tar någon kontakt alls med dig.
Det säkraste ögonblicket att ljudligt visa missnöje med hunden som inte kommer, det är när den hör inkallningen och springer emot... och springer förbi! Då är hunden fullt medveten om att den gjorde fel. Just i det ögonblick som hunden siktar vid sidan om dig i hög fart, och ska "blåsa förbi", just då kan du ropa "Nej!". (Jag själv ropar ibland något kraftfullare, typ "Men vad i helvete...!" för att snabbare framkalla ett socialt "ursäktande" svar från hunden. Barbros eget favorituttryck är "Vad är det för dumheter!")
Stå stilla och beröm hunden om den visar försiktig kontaktvilja.
Vi fick tyvärr inte se vad pudeln gjorde när de gick efter och bannade den. Sprang den runt och "retades"? Stod den och nosade på marken i en så kallad lugnande signal? Tittade den på matte eller bort från matte?
Om hunden är vänd bort från dig, då kan du banna den.
Om hunden däremot tittar på dig, men står kvar, då kanske den funderar på att komma. Pröva att berömma redan då, och visa dig vänlig, utan att försöka få tag i den. Sätt dig ner och bjud in den. I det läget kommer hunden ofta.
Överge hunden om den busar och retas med dig.
Detta alternativ är ofta det lättaste att lyckas med om hunden är full av bus! Jag brukar säga till kursdeltagaren "Gå och köp en ny hund!" Man går sin väg ända med näsan i vädret tills hunden känner sig övergiven och ensam och vill komma tillbaka till flocken, och springer efter. Relationen mellan hund och ägare är som ett osynligt gummiband. Om gummibandet är starkt så spänns det när avståndet ökar. (Fast om gummibandet är svagt så brister det om avståndet ökar...)
Om du är på en plats där du har släppt hunden lös, så gäller också det att ingen dyker upp - t ex en hundägare - som blir mer attraktiv än du som ägare. Du kanske skulle ha haft en lång lina på hunden redan från början? Om det händer t ex på en allmänlydnadskurs så är det enklare - då stöter de andra deltagarna bort den olydiga hunden, sprutar vatten på den eller ignorerar den.
Olydig hund behöver större utmaningar.
Rent allmänt är nog ofta en ifrågasättande, busig, olydig hund en hund som vill ha mer aktivering och större utmaningar än den har fått hittills - helst tillsammans med sin ägare. Att bara t ex lägga spår till sin hund eller ge den en aktiveringsleksak är ju bra och hunden skulle gilla det. Men om det är inkallningen som brister så bör du själv vara aktiv och ta initiativet! Ni ska bli en flock där du tar rollen som "signalgivare" och belönare, och hunden tar rollen som den som svarar på dina signaler och sedan får lämplig belöning. (Därför är inte heller klickerträning perfekt, för där ska ju hunden själv bjuda på beteenden. Klickerträning är fantastisk, oslagbar aktivering, men det är inte lydnadsträning...)
Ge hunden en bra anledning till att komma.
Avsnittet tog också upp en intressant aspekt som sällan nämns - att hundar ofta frågar "Varför?" och att de inte alltid nöjer sig med svaret "Därför att du ska få en belöning". Alla hundar ser inte inkallningen i sig som en prestation. Det gör ju inte vi heller! Om en person, kanske med hög status, kallar till sig en annan person, så skulle en del personer som kom bara fråga efter sin belöning, medan andra (med större integritet?) hellre vill veta: "Jaha, och vad vill du?"
Hundar är inte enkla "stimulus-respons-maskiner", där man kan "programmera in" beteenden. Nej, de ifrågasätter och vill ha ett socialt samspel med sin familj som... "makes sense". Alltså, som de förstår.
Hellre en lång stunds aktivering tillsammans än bara en godbit.
En stunds aktivering, t ex träning av några cirkuskonster eller lydnadsmoment, är en mycket större belöning för inkallning än vad "Duktig hund" + godbit är! Kalla också alltid på hunden om du ska åka till hundklubben eller till något annat skojigt (om inte hundstackarn är åksjuk).
Så när du ska göra något roligt med din hund - kalla alltid på den! Gå inte själv till hunden när du har en så fin belöning i beredskap!
(När jag skriver det här så står min valp Asta på bakbenen mot kontorsstolen och krafsar lätt med tassen på min arm och ser förväntansfull ut. Hon frågar: Kan vi inte göra något? Jag svarar med ett leende och en smekning och återgår sedan till skrivandet. Asta fick alltså svaret "Jag älskar dig, men nej, har inte tid just nu". Hon fick nog med uppmärksamhet för att snart göra ett nytt försök, särskilt eftersom hon är en företagsam valp, och då kanske jag ger henne en stunds aktivitet!)
(Avsnittet går att se på SVT Play i någon vecka till när detta skrivs. Sök på Gokväll och rätt datum.)
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar