Jo, man FÅR säga nej till hunden!

.
När jag ska hjälpa en hundägare som har en hund som gör något oönskat, som de inte har fått bukt med, så är det nästan garanterat ett ord som de aldrig har sagt till hunden, och det är ordet "nej".
Hunden som skäller och gör utfall får höra sitt namn, eller Kom, eller Tyst, eller Sitt eller något annat irrelevant kommando.

Svenska hundägare har blivit lite för bra på att genast begära ett alternativt beteende, mitt uppe i när hunden gör något annat med liv och lust.

Det funkar dåligt!

Man behöver i de allra flesta fallen först avbryta hundens felbeteende, sedan ge en ny instruktion.

Alltså:

Steg 1.  Säg NEJ!!  Eller möjligen "Sluta"!  Tonfallet och din hela känsla ska vara bestämd, däremot inte ilsken, stressad, orolig, osäker. Bara väldigt bestämd. Träna dig att låta bestämd!  Du föreslår inte, utan du ger en order, ställer ett krav på att hunden ska sluta med det den håller på med och lyssna på dig. Och det är det enda hunden behöver göra! Hejda sig och ge dig lite uppmärksamhet. That's it! Inget konstigt alls!

Ibland räcker det att säga Nej, och när hunden lyder och slutar, så berömmer du och sedan händer inget mer. Ibland passar det att låta hunden själv få välja fritt vad den vill göra i stället, bara inte just det där. 

Eller så går du till Steg 2 - beroende på vad som tycks vara bäst i just den situationen!

Steg 2:  Säg vad hunden ska göra i stället.  Använd en tydlig, lugn och neutral eller positiv röst.  Om hunden hoppade på en person så kan du låta den träna sig i att sitta för att hälsa i stället. Om den drog i kopplet så kan du välja att låta hunden bli duktigare på att gå fot.

Steg 3:   När hunden gör det du vill - belöna!  Belöna med både ditt gillande - och med godis. "Dubbel" belöning är ofta en bra sak. Om hunden blev lite för undergiven av ditt nej så behöver du "lyfta" den till glädje igen, och då hjälper både din uppmuntran och det konkreta goda godiset.

Var sedan alert och be hunden göra det positiva alternativet även innan den har hunnit göra fel. T ex säg "Sitt!" till hunden innan den har hunnit hoppa på någon. Kalla in den innan den har börjat skälla på den som närmar sig.

Men om du börjar träningen i fel ände, dvs direkt försöker få fram det önskade beteendet, utan att hunden först avbryter det oönskade beteendet, så kommer träningen gå saktare framåt eller inte gå framåt alls, det är min erfarenhet. Det behövs en kombination av "Nej" och "Bra", och där "Bra" förstås överväger.

Jag har otaliga gånger frågat hundägaren "Men varför ska den sitta? Varför ska den komma?", "Varför ska den titta dig i ögonen just nu?"  osv.  Man är inte rak mot hunden då. Man lurar hunden. Det man egentligen vill är ju att den ska sluta med något. Och enligt min erfarenhet så förstår hundar det väldigt bra! Sedan är det en annan sak att en hund kan fortsätta med sitt fel så länge den upplever att den tjänar på det. Hunden kanske får allra mest av t ex din uppmärksamhet medan den gör fel?

Hundar förstår "rätt" och "fel" - det vill säga, de förstår "lönar sig/funkar" och "lönar sig inte/funkar inte". Det som lönar sig kallar vi för "Bra" eller "Duktig", det som inte ska löna sig kallar vi för "Nej".

På den här punkten tycker jag ungefär som "hundcoachen" Fredde Steen, som också förespråkar allmänlydnad och att, som han skriver, man ska våga tillrättavisa hunden. Sedan håller jag inte med honom om andra saker, men man ska ju plocka från alla och inte heller köpa allt av någon.

Här är ett inlägg som Fredde har skrivit om saken:

http://www.fredriksteen.se/component/content/article/14-startsidan/192-myteridjurplageri-lurendrejeri-eller-aer-det-bara-okunskap#comments

PS Man kan också vänta ut att hunden slutar med felbeteendet av sig själv. Men många gånger fungerar det sättet inte så bra. Då är det bra att kunna ta till en brytsignal.
.